"…rent praktiskt så är det nästan omöjligt för en djurägare att freda
sina djur"
konstaterar den moderate regionfullmäktigeledamot i Västra Götaland, Lars-Arne Staxäng med utgångspunkt i domen mot lantbrukaren från Dalsland och med henvisning till den mycket omtalade §28 i jaktförordningen.>>>
Även om han har rätt i sak, men endast när det gäller att med vapen kunna försvara sina husdjur mot rovdjursangrepp, så tyder hans debattinlägg på att han inte har speciellt mycket begrepp om verkligheten.
Det är bara att ta ett litet titt på de angrepp som varit under det senaste året.
Molkom: 30 får. "Lördags natt kröp en eller flera vargar under elstängslarna kring hagen" och samma ställe 3 dagar senare "Trots at vi had lämnat fönstren öppna hörde vi inte ett ljud".
Nya Värmlandstidningen 18 maj 2005.
Dals Ed: 3 lamm. "Länsstyrelsens besiktningsman har varit på plats och kunde konstatera att det med all sannolikhet är en varg som varit framme." NU-Nytid 5 september 2004. http://www.nu-nytid.nu/nyheter/nyheter.asp?M3=1&M1=7645
Orsa: Tacka med lamm. " - Det handlar om en dokumenterad rovdjursattack. Men vi vet inte om det är björn eller varg." Falukuriren 19 augusti 2004. http://www.falukuriren.se/artikel.asp?id=1047772
Inte en enda av dessa incidenter hade påverkats
även om §28 hade skrivits om enligt de mest rabiate rovdjursmotståndares förslag. Inte en enda av dessa angrepp har setts av människor. Tror ledamoten att dagens lantbrukare har tid att sitta 24 timmar i dygnet med geväret över
knäet för att vakta sina djur? En ändring av §28 leder bara till ökat dödlighet bland vargarna och inte till att vi får färre angrepp.
Den enda lösningen är stängsel eller vakthundar eller en kombination av båda. Mot varg är elstängsel en nästintill 100 procentigt skydd varemot det är lite mer
problematisk när det gäller lodjur, även om det också där har en klar positiv effekt.
Att fortsatt kunna köra genom områden där det nu funnits varg i nästan 10 år och se tamdjur gåendes bakom eländigt stängsel som på bilderna under (från Filipstadsreviret), är bedrövligt.
Djurskyddslagen kräver att man i sin djurhållning tar hänsyn till rådande klimat och ser till att djuren har skydd mot väder och vind.
Varför kräver djurskyddslagen inte också att djurägarna tar hänsyn till rovdjuren när de släpper sina djur ut i naturen och ser till att de kan beta i skydd av rovdjursstängsel eller vakthundar.
I alla fall i de områden av Värmland och Dalarna där vargen funnits i mer än tio år bör man med lätthet kunna kräva detta. Det är i alla fall en mer intelligent lösning än att bara gapa på skyddsjakt och omskrivning av §28.